Av Karin Strandberg ©2011

Biolog Freddy Worm Christiansen
Myter och fakta om hundars och vargars beteende

Det var i juni 1971 som Freddy Worm Christiansen och hans hustru Britta Worm Rothausen skulle få hem sin första varg. Det var en hane som var född i en djurpark, men med föräldrar födda i naturen. En inspektör kom och såg över hundhägnet där vargen skulle hållas för att de skulle få sitt tillstånd att ha varg hemma.
– Vad inspektören inte visste var att vargen aldrig ville vara i hägnet, säger Freddy Worm Christiansen och skrattar.

I över 35 år har den danska biologen Freddy Worm Christiansen studerat varg och hund på nära håll som befunnit sig i liknande situationer. 1973 öppnade han tillsammans med sin fru Lungholms Ulvepark och drev den fram till 1991. De tog sedan över Egholm Ulvecenter 1992 och drev den parken fram till 1998.
De har haft både kanadensiska och europeiska vargar hemma tillsammans med sina hundar av raserna schäfer, irländsk varghund samt alaskan malmutes. Han har med denna erfarenhet unika upplevelser om vargars reaktioner under förhållanden som liknar de som hundar upplever i t ex träningssituationer, samspel inom flocken och beteenden i olika miljöer etc.

freddy_worm_christiansen21.jpg

I och med att hans bok ”Hundes og ulves adærd” nu har översatts och släppts med titeln ”Hundars och vargars beteende” i Sverige, gästade Freddy Worm Christiansen Sverige och höll seminarium på tre olika orter. Kerstin Malm var arrangör för seminarierna. Till seminariet i Stockholm den 27 mars, som genomfördes i samverkan med Karin Strandberg, Dogma, kom cirka 150 åhörare.
I sin bok tar Freddy Worm Christiansen upp myter och missförstånd kring våra hundars beteenden och signaler. Boken består av tre delar där han först behandlar teorier rörande äganderättszoner och förklaringar till aggressiva beteenden. Många beteenden kring dessa zoner har ofta straffats och missuppfattats gravt. Ibland har det gått så långt att hundar avlivats pga att de t ex försvarat sin äganderättszon.

Under dagen tar han bland annat upp ofta förekommande citat från novisa hundägare som ”min hund morrar och visar tänderna om man försöker sätta sig vid sidan om den när den ligger i soffan” eller ”min hund morrar när jag tar matskålen ifrån den”. Men om hundägaren hade känt till mer om hundens och vargens grundläggande beteende i samband med försvar av de olika zonerna hade många onödiga konflikter kunnat undvikas menar Freddy Worm Christiansen. I sin bok förklarar Freddy Worm Christiansen tydligt både de olika individuella zonerna samt flockens zoner.

freddy_worm_christiansen3.jpg

Han tog även upp de restriktiva ledarskapsreglerna som han starkt tar avstånd från eftersom det inte finns någon substans till dem. Detta ämne tar han upp i andra delen av sin bok. Istället lyfter han fram den ansvarsfulla hundägaren som det viktiga i sammanhanget. Definitioner av begrepp såsom rangordning, hierarki, dominans etc förklaras och Freddy Worm Christiansen tydliggör skillnaderna av hur vargar sinsemellan ser på varandra, kontra tama vargar och människor, samt förhållandet hund – människa. Han understryker att det inte finns någon rangordning mellan hund och människa och att hunden därför aldrig ”kämpar för att ta över” i en familj.
Han gick även in på tredje delen av boken där tar han upp missförstånd kring signaler, i synnerhet lugnande signaler som har blivit mycket generella, men som kan betyda så mycket mer i sällskap av annan mimik och annat beteende. T ex ”att gå i båge” har länge ansetts som en lugnande signal, men Freddy Worm Christiansen menar att man inte kan generalisera det rörelsebeteendet eftersom att ”gå i båge” inte lugnar eller pacificerar sig självt. Effekten beror först och främst på vilket beteende som visas tillsammans med ”att gå i båge”. Om en hund är rädd för en människa kommer dess rädsla inte att minska så länge personen kommer närmare, oavsett om det är i en båge eller inte.

Freddy Worm Christiansen berättar att alla vargvalpar de hade kom till en punkt i sin socialisering då de blev mer skygga och rädda för främmande miljöer och människor. Alla förutom en – tiken Uni. Hon kom så långt att hon godkändes på fyra olika hundprov, bl a Polishundförenings korningsprov. Hon deltog dessutom i en mängd hundarrangemang. Hon gjorde även mentaltest i rottweilerklubben. Där fick hon dock inte högsta resultat eftersom hon visade sig vara lite förtillgänglig(!) som med rottweilermått inte är optimalt.

Han berättar vidare att en varg går endast att träna genom positiv förstärkning och med belöning. Hot och straff fungerar absolut inte eftersom vargen då inte vill fortsätta att samarbeta. Vargen har också samma motivering som en hund i början av ett lydnadsmoment, men efter att ha utfört momentet en eller två gånger sjunker motiveringen drastiskt till skillnad mot t ex en brukshund som i större utsträckning kan acceptera att upprepa övning efter övning.
Det har endast genomförts några få stora jämförande undersökningar av vargars och hundars beteende. De som kan nämnas i sammanhanget är; Erik Zimen som studerat vargar och hundar i likadana inhägnader, Dorrit Feddersen-Petersen som studerat vargar och hundar i likadana inhägnader, Günther Bloch som studerat vargar i naturen och förvildade hundar och så Britta Rothausen och Freddy Worm Christiansen som studerat vargar och hundar i likadana situationer utanför inhägnaderna.

Det finns många myter om vargar och hundar. Stora delar av vargars beteende enskilt bottnar i observationer av vargar i hägn, vilket är som ”att studera människor
i fångläger”, citerat David Mech – dagens kanske främste vargforskare av vargar i det vilda.

Det var en mycket intressant och stimulerande dag som väckte många tankar.